Gömda - Tobbe åkerberg

Hej, jag har läst årets bok "Gömda". Den var ganska bra och rolig och spännande. Jag vet inte rikrtigt om jag ska tro på handlingen för att många andra som läst boken säger att den inte är trovärdig. Men annars tycker jag att det var lite tråkigt att man inte får se det hela från "Mannen med dem brinnande ögonen"s Perspektiv. jag skulle rekomdera den här boken för personer i alla åldrar, pga att jag tycker att den passar alla :)

Mina åsikter och tankar

Ja, jag har precis som alla andra på denna bloggen läst boken gömda. SURPRICE!

Först vill jag bara skryta med att jag var på sida hundra i lördags och blev klar med boken idag. (a Här kommer mina åsikter, funderingar/tankar och åsikter om målgrupper till boken.

 

Jag anser att boken gömda var bra, den väckte en hel del tankar. Jag störde mig ganska mycket på att Liza Marklund skrev tillexempel ” vi somnade snabbt” eller något liknande när Mia skulle sova eller något annat innan ”scenen” byttes ut. När jag läste sådana saker kände jag att jag skiter i hur hon tillexempel somna. Jag anser att boken var ganska seg att läsa eftersom en del kapitel var jätte långa. Jag tycker även att det var jobbigt ibland när det byttes ”scen” i boken. Men när man väl kommit in i boken var den helt okej.

 

Jag skulle rekommendera denna boken för tonåringar och uppåt. Jag gör det eftersom boken väcker många tankar och påverkar ens tankesätt över hur man ska bete sig mot sin fru/ man. Jag tycker boken är läsvärd, men inte för den som inte gillar att läsa.

 

Jag är nyfiken på att få veta vad ”mannen med de brinnande ögonen” har för berättelse angående hans och Mias liv. Efter att ha tittat på länken från Simons inlägg blir man lite fundersam över hur det egentligen var. För i youtube klippet leker han glatt med sin dotter Emma i en videoinspelning. Att kvinnan som kallas för Helena i boken försvarar ”mannen med de brinnande ögonen” förvånar mig inte efter som det framstår i boken att hon ”lyder” sin man och lever som en muslim. Men hon bär inte slöja i filmklippet och det väcker tankar om det verkligen är sant att hon var sin man så trogen och att han misshandlade även henne. Efter att sett videoklippet blir man fundersam över om det som står i boken är sant eller inte. Jag kan tänka mig att många delar är sanna, men att Mia har överdrivit en del. För jag anser att om man varit med om något så här hemskt i sitt liv och för så många år sen kommer man inte ihåg det i detaljer så som Mia beskriver allt.

Det framstår i videoklippet att ”mannen med de brinnande ögonen” vill få ut sanningen, hur allt egentligen gick till. Jag föreslår att han ger ut sin egna berättelse i bokformat. Har ingen aning i fall det är de han har gjort tillsammans med Monica Antonsson, eller om det bara är hon som har försökt få fram något hon vill kalla för sanning.

När man sett detta videoklipp och läst boken börjar man fundera på om det kanske är Mia som är psykiskt sjuk, om inte annat så är det någon av dem som det är fel på. Men skulle som sagt gärna vilja höra "mannen med de brinnande ögonen" vad hans historia angående detta är.


/Antonia

Lisa Johanssons tankar om Gömda

Okej då var det min tur att göra ett inlägg. Jag tycker boken var riktigt bra, man får en tankeställare i hur det kan se ut i familjer här i Sverige, människor som blir slagna i hemmet, folk som får fly för sitt liv och inte vågar göra anmälningar, men i denna boken får man en bild av hur det kan se ut.

 

Det diskuteras mycket om innehållet i boken stämmer, jag kan hålla med om att allt i boken kanske inte är helt sant, vissa saker kanske har överdrivits, tolkas fel och saker som hänt kanske Liza Marklund har spätt på för att fånga läsarna mer. Tex så beskrivs Anders i boken som en svensk man medan han i verkligheten är chilenare, det visar ju att andra saker i boken kan vara felaktiga. Men i det stora hela tror jag att boken är sann, han har trots allt blivit dömd och en familj har fått leva i flykt, oavsett om de är Mia och barnen som har haft hotet i mot sig eller om de var riktat mot Anders så lever familjen under hot och det är ju det boken bygger på.

 

Jag skulle kunna sitta och skriva en lång uppsats om vad jag tycker om Osama, men det har jag varken tid eller lust med men i kort drag, han är en man som inte har respekt för varken kvinnor eller medmänniskor. Kolla bara hur han förstör för sin dotter, hon kan inte ens gå på dagis som vanliga barn på grund av att han kommer dit och hotar personalen.

Om nu boken är så påhittad som Osama säger så borde han ju stämma Liza Marklund för falska anklagelser, så han skulle bli rentvådd och även kunna få pengar för det. men vad jag läst när jag gjort efterforskningar har en sådan anmälan aldrig gjorts, visst han kanske inte orkar/vill men om nu hans liv är så förstört så vore ju det en bra lösning. Det har ju kommit ut en bok ” Mia, sanningen om gömda”, men de bevisar ju ingenting, den kan ju vara ”påhittad” precis som de säger att Mias berättelser är, så gå till rätten hade ju varit ett bättre alternativ. Dock kanske de inte går att göra en anmälan på detta för Mia nämner ju aldrig hans riktiga namn i boken och på så sätt pekar hon ju faktiskt inte ut att de är han, i hela berättelsen nämns han under namnet ”mannen med de svarta ögonen”.

 

Jag tycker absolut att boken är läsvärd och har man väl kommit in i den kan man nästintill inte hejda sig från att sluta läsa. Jag skulle vilja säga att alla målgrupper från 15 år kan läsa denna bok. Tanken bakom boken tror jag är att Mia och Liza Marklund vill få upp ögonen på människor i samhället och få dem att förstå vilket samhälle vi lever i, och även få kvinnor som lever i samma situationer att göra något åt saken i tid, anmäla och inte bara tro att de är en engångsföretelse när ens parter slår en.

Till sist, en bra bok som väcker många debatter, och självklart har alla rätt att säga sin åsikt men de här är min.


Ett helt random inlägg.

Jag har snart läst ut hela boken gömda "den sanna historian". Så som Simon säger måste jag med hålla med honom att boken är väldigt överdriven och har svårt för att tro att allt är sant. Jag har svårt för att se att mannen med dem brinnande ögonen har gjort allt det som han blir anklagad för. Men han är inte oskyldig heller. Jag "tror" på att han har våldtagit henne och  "vet" att han misshandlat henne eftersom han blev dömd för det.

Handling :
Gömda är skriven av Lisa Marnklund där hon skriver om Mia Eriksson. Mia hjälper flyktingar som kommer till Sverige ifrån andra länder. Hon hjälper en kille som kommer ifrån Libanon. Hon blir väldigt kär i honom får ett barn (Emma), det mesta är perfekt. Men deras förhållande funkar inte och Mia vill skilljas med mannen med de brinnande ögonen, han blir elak och våldsam och slår henne. Hennes famlilj hjälper henne undan från honom.  Hon försöker glömma sin förra "karl" och hittar en ny "godbit". Hon gifter sig med honom (Anders) och får ytterligare barn med han. Det hade vart lugnt mellan Mia och mannen med dem brinnande ögonen tills han upptäckte dem i tidningen. Han blev rasande över detta och sökte upp familjen. Dem tvingas fly och måste leva gömda. Men trots att dem gömmer sig hittar han dem. Dem bestämmer sig därför för att lämna Sverige.

Boken är riktig intressant att läsa och mycket känslosam. Jag tycker att mannen med dem brinnande ögonen har förmodligen blivit dåligt uppfostrat eftersom han beter sig som han gör. Han tvingar hennes familj utomlands för att dem ska få ett vanligt liv. Dem ska inte behöva fly för att få det bättre tycker jag. Polisen borde ha lagt ner mer tid på det hela tycker jag!

/Patrik






Gömda/Josefina

Jag tycker att denna boken är väldigt bra skriven och är en väldigt fängslande historia! Den fick mitt intresse redan efter de första 10 sidorna och jag var fast i den hela boken. Jag ville inte sluta läsa för jag ville hela tiden veta vad som hände eller vad som skulle hända. Många tror att det är en påhittad eller i alla fall överdriven historia och det kan jag hålla med om till en viss del. Jag tror absolut att det finns så onda och störda människor som Mia's ex som inte vet vad som är rätt eller fel. Han tror att Mia är hans ägodel som han aldrig kan släppa taget om, som är hans för alltid. Men för att få i hop en bra bok från en sann historia måste man ändra på saker eller lägga till för att få den riktigt bra även om det går emot sanningen.
När jag läste boken och läste om allt den onda mannen gör mot henne och hennes familj blir jag arg. Varje gång han nämndes i boken fick man en klump i magen. Han är en psykiskt störd människa som varit med om traumatiska händelser och det har gjort honom till den person han är idag. Jag tycker att myndigheterna skulle gjort annorlunda och spärrat in honom efter allt han gjorde. Men dem gjorde det inte och de gör mig förbannad, att han fick sitta i fängelse i 1 månad för de gångerna han misshandlat Mia! Jag undrar om myndigheterna skulle göra samma sak om detta hände idag?
Jag tycker att Mia är en stark person i boken som bryr sig om sin familj och sina nära. Vad som än händer så sätter hon hela tiden sin familj framför. När hon var tillsammans med den så kallade "mannen med de brinnande ögonen" så märkte hon snabbt att något var fel med honom när han t.ex begärde att hon inte fick ha baddräkt när de skulle bada. När han började slå henne trodde hon att det var hennes eget fel att hon förtjänat det även om alla andra säger att det är han det är fel på. Mia hoppas hela tiden att han har förändrats, att han inte ska göra om det igen. Jag förstår henne, för när man älskar någon så vill man hela tiden tro det bästa om personen.
Jag är helt klart sugen på att läsa de två andra böckerna om Mia! Börjar nog redan på sportlovet med att läsa bok nummer 2. Jag har hört om dessa böckerna länge innan jag läste den och jag är glad att jag har läst den. Den är helt klart läsvärd och har en bra historia.

Gömda// Donya

Först vill jag bara påpeka att Simon det var ett grymt inlägg och jag kommentera också men min kära mac ville inte samarbeta så den kom aldrig fram. Och jag kanske borde skriva vad boken handlar om och allt det men alla de flesta har redan gjort det. Så jag känner att det blir lite för mycket tjöt men om ni vill ha en handling ifrån min sida så ska ni kära läsare få det. :D
allright då ska jag börja och detta inlägget kanske blir lite långt men om ni klarat av läsa "Gömda" så kommer ni säkert klara av att läsa mitt inlägg right?:D
Först och främst vill jag säga detta är mina åsikter om boken, vad jag tycker, hur jag känner för den och jag hackar inte ner på någon eller på något och jag säger som Simon gjorde jag hoppas att jag kan gå till skolan i morgon utan att någon är arg eller besviken på mig för detta inlägg.
Boken "Gömda" är en grymt bra skriven bok, hon är en jätte bra författare och ja boken blev en hit vilket jag grattar henne för.
I början tycke jag väldigt mycket om boken, läste den varje dag tills jag kom nästan till slutet så börja jag tröttna extremt på den. Jag tröttna för att boken upprepade hela tiden våld, våld, våld och våld!! Jag fick inte så mycket förtroende för boken redan i början utan känslan jag fick var bara "fyfan vilken hemsk man"!. Självklart så finns det idioter på vår planet, i varje Världsdel, land, stad och by mm men jag tror inte att någon människa kan gå så långt med våld eftersom att i boken förklarar "Mia" att han hotade henne massa med gånger om att han skulle döda henne om hon gjorde si och så men varför gjorde han inte det då? efter så mycket våld kunde han lika gärna dödat henne. Men nej istället skulle han slå henne och fortsätta hota. Eller att "Mia" alltid fick hjälp ifrån en tant som jobbade med Socialen och ifrån vad jag har lärt mig om Sveriges lagar när det kommer till våld så ska det anmälas oavsett om personen som blir utsatt inte vill. Men det händer inte i boken ifrån vad jag förstod och när de väl händer så går "Mia" med på att göra en anmälan. Fast innan så fick hon bestämma? vad hände med lagen? förändrades den eller vad då?
Visst en del saker kan vara sanna i boken men ALLT tror jag inte är sant. Boken är lite för mycket överdriven.
Efter att jag läst Simons inlägg och tittat på det källor han har använd sig utav då fick jag verkligen inte så mycket förtroende för boken. "Gömda" är skriven ifrån "Mia"s perspektiv och inget ifrån "Mannen med de brinnande ögonen". Jag tycker att Liza Marklund borde tagit kontakt med "Mannen med de brinnande ögonen" innan hon skrev boken och publicerade den för jag kan verkligen tänka mig att han inte varit omtyckt efter att boken kom ut vilket är helt fel och han borde fått säga sitt också.
Jaaaaap, då var jag klar och nu ska jag plugga eng för provet väntar i morgon!
have a great time
Donya

En sann historia? /Simon

Jag ber dig, innan du läser mitt inlägg, var beredd på att det är ganska långt och att det kan väcka känslor, ta den tid du behöver och för allt i världen, var inte stressad när du läser detta.

En sönderslagen läpp, ett sönderslaget revben, ett sönderslaget fönster, ett sönderslaget psyke ... ett sönderslaget liv. Detta är Gömda, berättelsen om Mia Eriksson, vars mardröm blev verklighet.

Första gången jag såg framsidan av boken Gömda, såg jag (förmodligen) en flicka vars blick var koncentrerad, men i hennes blick fanns även en svag känsla av rädsla. Jag hade ingen aning om vad hon kollade på, vad hon var rädd för, nu efter att ha läst boken är jag övertygad om vad hon kollar på och vem hon är rädd för. Men det som intresserar mig är inte hennes blick, utan det är de tre små orden som står under bokens titel, ”En sann historia”, det är just detta mitt inlägg kommer handla om, är ”Gömda” en sann historia?

 

Jag vill poängtera detta, mitt inlägg har INTE för avsikt att gör någon arg, ledsen, irriterad eller på något sätt illa bedrövad, jag vill bara utreda, vad stämmer, vad stämmer inte.

 

”Gömda” är otroligt bra skriven (ger en applåd till Liza Marklund) och det är förmodligen just detta som är det farliga med den. Den ger en skildring av en persons liv på ett så hemskt sätt, men ändå på ett så perfekt sätt, allt känns (tyvärr) mycket logiskt i vad och vilken ordning allt utspelar sig i. Visst det är fullständigt möjligt att allt är sant, det är därför det låter så ”rätt”, men vem säger att inte ”Mia” skulle kunna ljugit ihop allt för Liza?

 

”Mannen med de brinnande ögonen” heter egentligen Osama Awad. Osama lever idag med sin nya fru och tre söner i en lägenhet i Nyköping, som vilken familj som helst. Osama menar att det är han som blivit offret p.g.a. boken. Osama erkänner att han ska ha misshandlat Mia tre gånger, vilket han ångrar och förtjänat sitt straff för. Men han menar att hans liv är i spillror nu efter boken har släppts, folk tittar snett och ser ner på honom. Osama säger att han älskade sin dotter och att hon älskade honom, att hon inte ska ha varit rädd för honom. (se gärna bilder från youtube-klippet vid källorna, där ser man Osama och Emma leka)

Lena Larsén, som vi känner som Helena menar att boken är ren lögn och påhitt. Lena säger att hon skrev ett brev till Liza Marklund angående boken, efter ett och ett halvt år fick hon svaret att boken inte handlar om Oxelesund, som den säger sig göra.

Mikael, ja så heter Mias tredje och äldsta barn som inte ens nämns i boken, Mikaels pappa ska heta Levy och det är med honom och Levy´s fru Marie Hiortzberg som han ska ha växt upp. När Mikael fyllde sex år flydde hans mamma Mia, två yngre syskon och Anders, först genom Sverige, sedan vidare till USA och Chile. Mikael och familjens social sekreterare har gått ut och sagt via Monica Antonssons bok, Mia - Sanningen om Gömda att det var p.g.a att Anders skulle ha kört över Osama med bil och därför blivit dömd till ett års fängelse som de rymde, de kunde inte bo kvar i Sverige, eftersom att Anders blev för hotad. Monica Antonsson och Mikael menar alltså att Mia och hennes barn inte var hotade, utan att det endast var Anders som var hotad. Monica menar också att Anders, denna mysiga norrlänning egentligen heter Luis och kommer från Chile, något jag finner mycket märkligt. Liza ska ha fått kritik för att stärka rasismen genom att vända mörkhyade Luis till ljushyade Anders, alltså, den ljuse och gode Anders mot den mörke och onda Osama, det är bisarrt av Liza om detta stämmer, hur i hel*ete kan hon med att göra på detta sättet? Jag känner stor empati med Osama, han blir nertryckt, utan att få chansen till att försvara sig, sorgligt.

När ”Mia” deltog i TV4:as morgonsoffa 2008 sade hon att Osamas nya fru och barn också lever undangömda och att han definitivt inte fick träffa dem. Men Osama och hans familj bor tillsammans i en lägenhet i Nyköping. Monica Antonssons krav för att skriva sin bok var att få tillgång till hela Osamas brottsregister, där fann hon att han sammanlagt har dömts till en månads fängelse för att ha misshandlat Mia vid tre olika tillfällen, han har även några små domar på olovlig körning och bedrägeri, men inte mer än det.

 

Källor:

http://www.youtube.com/watch?v=faT2qSNZH5I

http://www.newsmill.se/artikel/2008/12/19/det-ar-jag-som-ar-det-verkliga-offret-i-historien-om-gomda

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/huvudpersonerna-uteblev_2323267.svd

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197738212

http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/marklund-gomda-ar-mias-sanning

 

Man kan säkert gräva ner sig hur djupt som helst i denna fråga, jag vet själv inte vad jag tycker eller tror, ni får avgöra vad ni själva tror. Jag varken orkar eller vill skriva mer nu, ni är säkert ändå trötta på allt mitt tjat ... Men kom ihåg en sak, ”ingen rök utan eld”, det finns anledning till varför boken har blivit ett sådant stort debatt-ämne. För att hålla inlägget så kort som möjligt har jag försökt använda så få källor som möjligt, jag har garanterat missat viktiga källor, jag hoppas du ursäktar mig för detta, ”Gammal man gör så gott han kan”.

Jag hoppas att jag kan gå till skolan i morgon utan att någon är arg eller besviken på mig för detta inlägg.

 

Ha de gott,

Simon



skämt

Jon bodde på en ö som hade förbindelse med
fastlandet. Varje gång han åkte över bron sa han.
“Jag heter Jon och jag kör över bron”.

En lördag fick han för sig han skulle fara över till
fastlandet och skaffa sig lite fägring. När han for
över bron sa han “Jag heter Jon och jag kör över
bron”. Väl framme på danshaket träffade han en
kvinna som han tyckte var jättesnygg och som var
villig att följa med hem.

Då dom kom på bron hördes, “Jag heter Jon och
jag kör över bron”. Väl hemma hamnade dom i
sängen. Jon var heltänd, men så säger hon “Du,
jag är ledsen, men jag tror jag har fått mens. Fast,
om du vill så har jag ju ett hål till som är användbart”.

Jon visste inte riktigt hur han skulle göra, men okay,
kör till, för man får ju inte vara nödbedd när det pockar
på!

Efter akten var båda nöjda och belåtna och Jon hade
lovat att han skulle köra henne tillbaka till fastlandet.

När dom kom på bron säger Jon som vanligt “Jag
heter Jon och jag kör över bron”. Träffen tittar lite
illmarigt på Jon och säger “Jag heter Kjell, och jag är
utklädd i kväll”.


/persic

skämt

Vad får man när man korsar en blondin och en gorilla? Inget. Det finns gränser på vad en gorilla kan tvingas göra.
Vad använder blondiner som karta i öknen?
Hur får man en blondins ögon att glittra?
/persic

Elin Olsson, Gömda

Först och främst måste jag säga att detta är första gången jag bloggar i mitt liv så det är nog inte så snyggt och jag vet inte om jag gör rätt.
Boken Gömda är skriven av Liza Marklund och är en sann berättelse som verkligen griper tag i en. Den handlar om Mia Eriksson som levde ett helt vanligt liv tills hon träffade "mannen med de brinnande ögonen", då tog hennes liv en helt ny vändning. Hon blev förälskad i honom och de fick en dotter, Emma. Redan innan Mia blev gravid kunde hon se hur hennes kärlek förändrades. Han slog henne, tryckte ständigt ner henne och fick hennes självförtroende att minksa drastiskt. Han behandlade henne som en ägodel som han kunde styra och ställa med och visa upp för sina vänner. Mia vägrade till en början att inse hur hon blev behandlad och intalade sig själv att varje gång han behandlade henne illa var den sista, men det var det inte. Även när hon var gravid blir hon slagen.
Till slut bryter de förlovningen men mannen vägrade inse att det var slut och förföljde henne och bröt sig in hos henne, slog sönder hennes möbler/saker. Han hotade henne och Emma. När Mia träffade Anders trodde hon att terrorn skulle ta slut, men det gjorde den inte, den blev värre. När de gift sig och fått en son ihop, Robin, var gränsen nådd och alla i deras närhet blev hotade av mannen och hans vänner, de gömde sig i olika städer och pensionat, men blev ofta hittade. Tillslut var den enda utvägen att fly utomlands. Jag behöver nog inte förklara mer handling än så.
Jag tycker absolut att boken är läsvärd, det är en av de bästa böcker jag läst! Den är både spännande och gripande. Dock kan man bli väldigt irriterad när man läser deras livshistoria. Boken flyter på bra och får en att vilja läsa mer, veta vad som händer. Man mår nästan dåligt av att det finns människor som lever i sådana här situationer och att de faktiskt inte får så mycket till hjälp. Jag tror på i princip allt i boken, visst den kanske är lite överdriven och förvriden men den är så stark, hemsk och personlig så jag tror inte någon skulle hitta på något sådant här. Boken är till för alla, både de i liknande situationer och de runt omkring. Man kanske ska vara runt 16 och uppåt för att förstå sig på bokens innerbörd och ta in all den hemskhet som sker i vår verklighet. Men läs boken!
Något som jag stör mig så fruktansvärt på i boken är att "mannen med de brinnande ögonen" hade ju asyl och fick endast stanna kvar i landet eftersom att han fick barn med Mia om inte jag misstar mig? Om nu Mia fick vårdnaden om Emma och hon inte längre är tillsammans men mannen som inte har något faderligt umgänge med sin dotter, varför är han kvar? Han har ju till och med besöksförbud, borde inte någon reagera lite mer på vad han har i Sverige att göra egentligen när han dessutom begår en massa brott? Om någon förstår sig på det där så förklara gärna för mig, och rätta mig gärna om jag missuppfattat något. En annan sak jag kan bli lite irriterad på är att det är ganska mycket Jag, jag, jag från Mias sida. Det är alltid så synd om henne, hur kan allt drabba henne mm. Tänker på Anders och barnen, speciellt Anders. Jag förstår henne så klart men tycker det borde vara lite mer, varför drabbar detta just oss? Istället för mig. Han är ju inblandad eftersom han älskar henne och vill vara med henne oavsett vad, tyckte bara hon skulle tänka på det lite mer. Man blir så less på polisen, soc, psykologerna och allihopa, jag är säker på att de hade kunnat göra mer än vad de gjorde.
Nä nu ska jag vara tyst, har redan blivit ett rätt långt inlägg, finns mer att säga om boken men vill inte vara tjatig. Men i alla fall så är detta en av de bästa böcker jag läst och den kommer nog alltid finnas med där i bakhuvudet någonstans. Puss på er nu ska jag försöka lära mig i alla fall 5 av alla 500 glosor i engelskan typ.

Peter Johansson, Inlägg om Gömda

Då var det min tur att skriva ett inlägg om boken Gömda som jag nyss läste ut. På grund av mycket annat i skolan så har jag inte hunnit lägga upp inlägget tidigare men antar att det är bättre sent än aldrig!

Handling:


Boken Gömda är baserad på en sann historia och är skriven av författarinnan Liza Marklund. Den handlar om Maria "Mia" Eriksson som är en helt vanlig kvinna som lever ett normalt liv. Hon jobbar på en bank samtidigt som hon hjälper flyktingar att komma tillrätta när dem kommer till Sverige. I samband med arbetet med flyktingarna träffar hon en man(mannen med de brinnande ögonen). Från början är han jättetrevlig och vänlig men ju längre förhållandet pågår ju mer förändras mannen. Han behandlar Mia som om hon vore hans personliga ägodel/slav. Han blir allt mer elakare mot Mia och uppför sig väldigt våldsamt mot henne. Dem får en dotter tillsammans(Emma) men detta förändrar inte mannens uppförande utan han beter sig bara mer och mer konstigt. Han börjar misshandla och hota Mia och säger att han ska döda alla hon känner om hon lämnar honom. Hon lämnar till slut honom och träffar en ny kille(Anders). Dem får en son(Robin) och gifter sig även. Detta hindrar dock inte Mias förra man att misshandla henne och han vägrar inse att hon inte är hans personliga ägodel/fru längre. Han och hans mörkhyade kompisar börjar förfölja Mia och hennes nya familj. Han försöker få vårdnaden över Emma och vägrar ge sig även om domstolen beslutar att Mia ska få ensam vårdnad. Mia anmäler honom och ringer polisen om och om igen men han vägrar ge sig och fortsätter misshandla Mia brutalt när han får chansen. Till slut tvingas Mia och hennes familj flytta iväg för att komma ifrån hennes förra man. Dem tvingas leva gömda och är tvungna att flytta upprepade gånger för att gömma sig för hennes förra man som fortsätter leta efter dem. Till slut så förstår Mia och Anders att dem aldrig kommer kunna leva ett normalt liv i Sverige utan att ständigt leva i rädsla så dem beslutar sig för att flytta utomlands.

Språk och Stil:
Språket i boken är enkelt och moget och lätt att förstå. Författaren använder sig av bra svenska och blandar mellan svåra och lätta ord.

Personliga tankar:

Jag anser att den här mannen som Mia träffar har en mental rubbning och inte har alla hästar i stallet. Han beter sig väldigt våldsamt och verkar inte känna något medlidande alls. Han lyckas förstöra en människas liv totalt och tvingar henne och hennes famillj att flytta utomlands för att kunna leva sitt liv utan ständig rädsla. Mia förvandlas från att vara en stark och självständig kvinna till att bli helt nerbryten och förstörd på grund av honom. Hon får väldigt stora fysiska och psykiska skador som kommer att finnas med henne resten av hennes liv. Jag kan inte förstå att polisen inte kunde göra mer än dem gjorde! Hade något liknande hänt någon i min närhet så tror jag att jag skulle agera mer än dem gjorde för att försöka få ett slut på problemen. När jag läste boken så tänkte jag flera gånger att varför inte bara skjuta honom och få slut på allt elände!!
Hur som helst så tycker jag att det är en väldigt bra bok och att man får upp sina ögon för hur världen fungerar och hur svårt vissa människor har det. Jag förstår nu att såna här saker kan hända vem som helst och att det spelar ingen roll hur man lever sitt liv, man kan ändå bli drabbad och få hela sitt liv förstört...

Komigen!

Vet inte om det är min dator som cpar men jag ser inga nya inlägg :O! Komigen nu ni som skulle ha skrivit v. 5, vi andra ska ju kommentera...

skämt


"två kondomer gick på fest gissa vilken hade roligast?"
"den som blev fullast"
/ persic

RSS 2.0