Johanna Hugosson
I boken gömda får vi följa Mia Eriksson som är en helt vanlig kvinna som jobbar på en bank. Hon är även väldigt intresserad utav invandrare och asylsökande och ägnar mycket av sin fritid åt dom. På en nyårsfest på flyktingförläggningen möter hon honom, han med de brinnande ögonen. Hans namn nämns aldrig i boken utan man får bara veta att han är från Libanon och är i Sverige och söker asyl. Mia får tillsammans med mannen med de brinnande ögonen en dotter, Emma.
När jag läser boken så får jag känslan av att Mia är en väldigt modig och inte vill vika sig för någon genom att låta den personen, i det här fallet hennes exman, få som han vill. Även om han slår henne gång på gång ger hon inte upp utan tar nya tag och försöker ställa sig på benen igen och börja om. Samtidigt tror jag att hon känner skuld att det är hennes fel ibland, eftersom att hon tror flera gånger att det var den sista som han slog henne.
Hennes exman tycker jag har helt andra värderingar än vad man har i Sverige. Jag tror att han är uppväxt med sådana förhållanden och är van vid att kvinnor ska behandlas som han behandlade henne. Jag tror att hans beteende kan bero på en dålig uppväxt. Han förföljer henne och det tror jag beror på ett stort kontroll behov av att veta att hon följer hans regler. Han kommer hem till henne och tar bort ytterdörren och går in som att allt var normalt tycker jag tyder på att han måste vara sjuk på något sätt och att allting inte står rätt till.
De får även en gemensam dotter, Emma, henne har Mia’s exman enligt mig ingen respekt för. Han säger hela tiden att han vill träffa henne men jag tror inte att det är på grund av Emma då han inte ens kan hålla i henne utan på grund att han vill få komma närmare Mia.
Jag tror bara mannen är svartsjuk och mentalt psykad, vilket leder till att han håller på med det han gör. visst han är invandrare och har möjligen haft en dålig uppfostran, men svartsjuka finns inte bara hos invandrare utan hos de flesta män, tycker svartsjuka är en sjukdom för han.
Jag tycker du har beskrivit Mia och hennes ex-man väldigt bra. Jag håller med om att han inte har någon respekt till sin dotter och inte heller till Mia. Jag håller också med om att han är sjuk och att han nog själv uppfostrats i en liknande miljö och att hans vänner lever i samma miljö. Han vän Muhammed gör ju t.ex samma sak med sin fru Helena.
Jag håller verkligen med dig när det gäller hennes före detta fästman, han måste vara sjuk på ett eller annat sätt. Som när du beskriver hur han lyft upp dörren och gått in som om allting vore som vanligt, det är ju helt psykat. Jag har så svårt att förstå hur en människa kan njuta av att trycka ner andra på det sättet han gör, vilja kontrollera någons liv och bete sig som om han äger dem. Som Josefina skrev, man märker ju vilken kontroll Muhammed har över Helena och jag blev hur arg som helst när jag läste om att hon röjt kvinnornas gömställe.
